Gärdsvik
Blidösundstraden har traditionellt vikt av från Furusundsleden efter Staboudde ovanför Siarö. – Ända till 1993 då en smått revolutionerande förändring gjordes av rutten. Reguljärtrafiken och fr a söndagarna behövde – då som nu – många fler passagerare. Om vi bara kunde ta oss igenom Siarösundet skulle resan bli mycket vackrare och Siarö Stenbrygga och Gärdsvik på norra Ljusterö skulle kunna ge ökat passagerarunderlag. Östanå I trafikerade det allt grundare Siarösundet t o m 1956 och traden nedlades helt ett par år senare. En säregen idé dök upp – ”vi muddrar oss ur krisen”!
På våren 1993 lät Blidösundsbolaget muddra Siarösundet till 3,2 meters djup på 7 meters bottenbredd och succén var ett faktum. Helt sakta glider vi numera förbi professor Hults 100-åriga röda villa och Jussi Björlings bländande gula sommarnöje. Siarö Stenbrygga anlöptes innan den blev avstängd p g a renoveringsbehov och Gärdsviks brygga toppade stort resandestatistiken under flera år – innan nyhetens behag tyvärr gick över.
Gärdsvik fick redan 1865 trafik med s/s Aegir mellan Stockholm och Bergshamra. Nittio år senare var det naturligtvis busshållplatserna och Ljusteröfärjan som konkurrerade ut ångbåtsbryggan. Sedan handelsboden stängde 1984 har tyvärr vägen till Gärdsvik blivit alltmer en återvändsväg – om inte ångbåtens rogivande alternativ kan få Ljusteröborna att återvända…
Göran Sjödin